Leksaksmuseet var rätt så spännande och både jag och maken flinande igenkännande åt vissa saker. Även om det mesta är från tidigt 1900-tal kan man se att vissa saker varit ursprunget till leksakerna som en annan lekte med på 60- och 70-talet. Sonen fascinerades av detaljrikedomen hos bilar och fartyg. Sätta sådana leksaker i händerna på barn idag? Nix. De skulle hålla ungefär 3 minuter... hehe.
Sonen fick låna kameran när vi traskade runt ute på slottsområdet. Det var inte så vidare välskött, men jag som älskar gamla träd och byggnader fick mitt till livs. Sonen undrade om de aldrig rensade ogräs på det där stället!
Det här hjärteträdet var det fortfarande liv i även om det inte hade så mycket krona att tala om.
Efter promenixen gav vi oss av in till Västerås. Jag var där för inte så länge sedan och slogs av att det var fantastiskt vackert. Igår råkade vi dock hamna i en annan ände av centrum och där var det allt annat än vackert. Jag tänkte efteråt att jag kanske borde tagit en bild även på det, men det får bli en liten mixrad bild från den vackra delen instället.
Vår lilla kissekotte håller på att ge upp så i morgon blir det nog sista turen till veterinären. Det känns tungt, men det har visat sig att medicinen inte hjälper. Han är trött, sover mest hela tiden, äter inte, men dricker och är besvärad av sin svullna mage, men han är fortfarande fin i pälsen, klar i ögonen och enormt gosig.
Det ska vara kul att vara katt...
Det ska vara kul att vara katt...
4 kommentarer:
Västerås är en stad som för min del är ganska outforskad, trots närheten till Eskilstuna. Det har mest blivit turer till det stora möbelvaruhuset och någon enstaka gång en fika i centrum. Men fin bild du visar i alla fall. Tråkigt att höra att du och familjen har en så tuff period just nu. Men du är så klok, "Det ska vara roligt att vara katt" det kan ju inte sägas bättre. En riktigt varm styrkekram till dig. // Peter
Jag var på Tidö slott idag..och fick en ganska häftig upplevelse...blir en trädgårdsspaning i veckan. Tråkigt med kisse...verkligen!
Försöker stoppa in så många kattkramar jag kan till eran älskingo er. Blir fortfarande tårögd när jag tänker på min ängel.
Mjau!
Ja det är ju det, det ska vara kul att vara katt. Jag tyckte det kändes kymigt att bestämma över liv och död, men kunde inte tänka mig att se katten svälta ihjäl framför ögonen på mig. Hon hade ju samma symptom son Jäzper... Och jag vet att hon hade ett långt och bra liv.
Skicka en kommentar