"Stress is two forces moving in opposite directions
Har suttit och läst den lokala islandshästklubbens tidning och blir så himla varm i hela kroppen av att se dessa ulliga djur. Igår satt vi och tittade på filmen från VM i Norrköping som gick av stapeln i somras och jag bara älskar dom!!!! Tänk att jag som har passerat mer än 35 år av mitt liv utan att vilja komma i närheten av de här stora bestarna helt plötsligt får för mig att börja rida. And I love it!
Det är en fantastisk motion. Man blir svettig, får fart på blodcirkulationen och pulsen och får upp kondition och smidighet. Samtidigt som man får en rejäl dos av frisk luft. Och sol på näsan (om solen skiner förstås).
Så är det ju de där fanstastiska djuren också. Varje häst med sin personlighet. Stora muskelpaket, som är så himla gosiga att ta på tack vare sin fantastiska päls. Kort och blank på sommaren och tjock och långhårig på vintern. Vackra ögon. Coola eller kontaktsökande. Flockdjur som vill leda eller ledas beroende på situation. Flyktdjur som flyttar på sig om de blir pressade. Den unga killen som är en gammal man i en ung kropp. Kunnig men prövande.
Dofterna i stallet är också positiva. Jag som trodde att hästar luktar illa. Pälsen och dofterna av hö och spån i stallet är så förknippade med positiva händelser att kläder och händer eller handskar luktar GOTT när de luktar häst. Inte bara GOTT utan NJUTBART!
Känslan av att ett stort åbäke på ett antal kg kan lita så på mig och se mig som ledare är också fascinerande. Att han beter sig annorlunda om jag går och "ber om ursäkt" när jag leder honom - eller om jag tar för mig, sträcker på mig och visar vad som gäller.
Flyktdjur...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar