För en tid sedan skrev jag ju att vi skaffat oss en ny kisse. Nu har det blivit en till. En Rasmus. Han är en månad yngre än den andra illbattingen och ungefär hälften så stor, dvs helt normalstor. Det är vår första kisse Trassel som är enorm. Han är fem månader och väger 3.5 kg, är lika stor eller kanske större än en vanlig vuxen kisse. De trivs kanonbra ihop. Busar mycket och det är lite lurigt eftersom de inte är riktigt i samma viktklass. Båda är ju kattungar och lika busiga, så Trassel kastar runt med Rasmus som en liten vante. Ibland låter han Rasmus vinna och kör med teatersnurrningar i luften när Rasmus gett honom en liten snyting... :)
På jobbfronten intet nytt. Är kvar på Svenska Bostäder i Kärrtorp. Jobbar med ett par gårdsupprustningar, har ritat ett par buskplanteringar och coachar kollegan som är ny som chef. Dagarna går, men ibland känns det lite tröstlöst att veta att det är slut vid årsskiftet. Kommer att sakna en hel del av kollegorna och arbetsuppgifterna.
Här är en bild från en av "mina" gårdar.
Parallellt med jobbet har jag kört igång egna företaget. FA-skattsedel införskaffad och registrering på Bolagsverket på gång. Här väntar jag just nu på att kungörelsetiden ska gå ut för stavningsändring av vårt efternamn. Sedan ett par generationer tillbaka stavas vårt son-namn med z, men i folkbokföringen är det fortfarande ss som gäller. Innan jag registrerar bolaget måste vi därför ändra stavningen så den blir som vi skriver. Vi har pratat om det länge, men nu blir det äntligen gjort.
Jag har haft ett par uppdrag. Senast körde jag rådgivning hemma hos en familj, vilket resulterade i att jag fått i uppdrag att komma dit och röja i deras övervuxna trädgård. Mycket trevligt och en typ av jobb som jag gärna gör mer av.
På fredag är det dags för NHL-premiär i Globen! Svensklaget Detroit mot St Louis. Resten av familjen sitter och värmer upp i vardagsrummet framför träningsmatch mellan Detroit och Färjestad.
Och på lördag ger jag mig av till Bergianska för att träffa några av mina fd klasskamrater. Dagen avslutas på restaurang i Stockholm, men tyvärr är jag tvungen att ge mig av hemåt hyfsat tidigt.
Till sist måste jag nämna att jag fick låna mer än 20 ljudböcker av Dubbelörnen och hennes man när jag var där sist. Har lyssnat på Hypnotisören och den är sjukt bra. Brrr.... Emellanåt har jag dragit ner ljudet för att den är så läskig! :D
Kram på er! Jag skriver väl om en månad igen! Moahahahahaaaa.....
5 kommentarer:
Äntligen ett livstecken! Roligt att våra böcker håller dig vaken, både i bilen o hemma *asg*.
Har du tagit dig en tur till Solna o kikat på gårdarna?
Här hemma frossar vi Gravenstein men alla äppeldagar på olika håll var just den helgen vi var ute i skärgården. Vi får vänta ett år till med att bli upplysta *skrattar*.
Vet att grannen har det körigt värre just nu, men jag kollar upp :).
Vi får väl se hur mottagandet blir här hemma när nya familjemedl kommer till allhelgona ;).
Varma kramar
Vad roligt att höra att det rör på sig för dig. Du kanske själv är otålig och tycker att allt tar tid. Men, det går ju FRAMÅT - och det är ju det viktiga!! Full fart och lycka till!!! /Ruben
Roligt att det går framåt. Kul att se något du gjort.
Jag brukar ta hjälp med röjning av Helen som har Gröna Funderingar.
Då jobbar vi tillsammans en dag så blir det så mycket gjort.
Vill du se mera av min trädgård kan du se den i Allt om Trägård den som kommer ut i veckan.
Ha det gott och lycka till med alla papper och sådant efter det tråkiga kommer det roliga.
Annika
En av "dina" gårdar skulle man ju kunna tänka sig att bo vid (om den nu inte låg i Stockholm). Ser ju jättefint ut. Kul att se att det går bra för dig, spännande med egna firman, vilken utmaning. Jag har ju inte heller varit så jätteaktiv med bloggandet, det går ju liksom i perioder. Hoppas du får en riktigt härlig helg. // Kram Peter
Det änder ju saker på bred front men den där byråkratin ska visst mala ett par valser först...spännande att du fått uppdrar o är på gång...Samtidigt kan jag förstå att det känns vemodigt eftersom det är något som "går mot sitt slut"...finns inget värre än uppbrott o då även när de är väntade..."man vet vad man har men inte vad man..."...
Gott med katterna och en eller två katter gör egentligen inte nån skillnad...de hittar på så mycket som livar upp...Men onekligen är det en katt modell större ni fått tag på...tänk när han är fullvuxen o blivit grövre...jösses...
Tack för tipps på bok...jag läser gärna o mycket så det blir perfekt...
Kramar på dig från Malin
Skicka en kommentar