Släntra omkring

"Judge each day not by the harvest you reap, 

nor by the seeds that you plant, 

but by the stillness of your mind in meditation."

Nu sitter alla växterna i jorden igen. Eller, det blev inte riktigt som jag tänkt mig. En stor del av växterna kändes fel. För höga, fel färg eller bara helt enkelt fel. De fick ta sin tillflykt i ett par av pallkragarna (trädgårdslandet) på tillväxt eller för att jag ska hinna skapa nya ytor att plantera dem i.

Så det som planterats i slänten är delade plantor och frösåddingar av lavendel, timjan, kantnepeta, isop. praktveronika, bolltistel, röd rudbeckia, höstanemon, jättedaggkåpa, ett par olika nävor, funkia, daglilja och jordgubbar (!).

En av årets favoriter är timjan. Doone Valley heter sorten. I år är den väldigt hög, men den brukar stanna på runt 40 cm. Den skymtar bakom lavendeln på bilden ovan.

Jag kommer att lägga in bilder på slänten, men än så länge har jag inte tagit några kort. Och dessutom ser den för ynklig ut just nu!

Måste förklara det där med jordgubbarna också. För ett antal år sedan när vi gjorde om trädgårdslandet till pallkragar parkerade vi jordgubbarna i slänten under tiden. De tog sig så väl och gav sådan fantastisk, tidig skörd att vi bestämde oss för att ha en sort kvar i slänten och två sorter i pallkragarna. Det har varit ett lyckokast. Förra året hade vi jordgubbar från början av juni till slutet av juli!

Miniresumé

"You can watch the way you walk,
watch the way you talk,
and watch the way of your thought.
But can you watch the way you watch?"

Och för övrigt jobbar jag på med mitt trädgårdsföretag. Det går framåt. Jag börjar komma underfund med att jag tycker att skötsel är väldigt roligt. Att få jobba fram något i en befintlig trädgård och sedan sköta det är ännu roligare  och två sådana projekt har jag för närvarande. Det kan tänkas att det kommer en och annan bild från dem så småningom.

Annars har det varit så att min största kund har gått i konkurs. Det förde med sig att jag blev utan betalning för en massa arbete som jag utfört. Det har varit fruktansvärt jobbigt att ta sig igenom. Både ekonomiskt och mentalt.

Jag har fortsatt att konsulta för min förra arbetsgivare och har för närvarande ett uppdrag där jag arbetar som projektledare för ett par ombyggnadsprojekt. Både små och stora. En mycket bra uppdragsgivare där jag får väldigt fria händer eftersom de känner mig sedan tidigare.

De första tre åren som egenföretagare har varit energikrävande. I år är första året som jag känner ett sug efter att arbeta i vår egen trädgård igen. Det är inte det att jag tröttnat på trädgårdsarbete, men det har varit fysiskt krävande, så kvällar och helger har jag ägnat åt återhämtning på olika sätt. Tack o lov hade jag bra fason i rabatterna och mängder av marktäckande växter gjorde att jag har kunde strunta i allt vad ogräsrensande hette under förra året.

Jag har skaffat mig en kollega. Världens finaste hund! Han heter Caizer och är nu ett år och tre månader. Belgisk vallhund, Groenendael. Han är med mig varje dag när jag arbetar förutom nu när älsklingen har semester. Då får min lille kollega oftast vara hemma istället. Jag kommer säkerligen berätta mer om honom framöver.

Spara eller inte spara - det är frågan!

"Love is what is left when you have let go
of all the things you love."

Uppgrävningen av växter fortsätter. Emellanåt har jag lite svårt att bestämma mig för hur mycket jag ska spara. Jo, jag ska spara alla växter, men de har ju spridit ut sig en del. Behåller i alla fall ett par stycken plantor av varje, så att jag kan få till de lite större sammanhängande fälten.

 Dag 2 - Total mess!

Men ... det var ju inte riktigt rätt dagar jag valde för uppgrävningen. Årets varmaste! Men, men. Jag har vattnat på och tror att jag klarar de flesta av växterna. Kanske inte den stackars rosen, men det må vara hänt.

Det känns rätt så skönt att göra en sådan utrensning. Ungefär som att städa ett gammalt förträngt förrådsutrymme, ett skåp eller ett par garderober! De äldsta växterna har suttit där sedan 2004 såg jag i min växtlista, vilket borde innebära att det var då jag gjorde i ordning slänten. Den var helt övervuxen av kvickrot och på sina ställen märker jag att den är på väg upp igen. Måste ändå säga att jag klarat mig bra ifrån alla typer av ogräs under de år som gått.

Nu är det alltså dags att börja fundera på hur jag vill ha det framöver. Färgmatchning? Bladmatchning? Ska jag göra i ordning någon mer perennrabatt där jag kan placera det som blir över? Jag har någon dag på mig att fundera, men i morgon blir det nya tag!

Rensa, röja och organisera

"Dig into yourself
so that you can remove
the "not me" stones.
The hole
will get as big
as the whole universe."

Nu är det verkligen dags! Att börja om igen. Eller, egentligen börjar jag ju inte om, utan fortsätter där jag står. Eller går. Eller gräver! Det enda som börjar om igen är bloggandet. Det blir iallafall ett inlägg. Kanske fler. Jag tar var dag som den kommer, så får vi se.

Jag tog nya tag i slänten idag. Har inte gjort något på många år. Tryckt ner en växt här eller där, men inte mer än så. Idag har jag börjat gräva upp växterna för att plantera dem igen. Med lite mer struktur.

 

Ingen vidare bra bild, men den ger ändå en vink om hur det såg ut i slänten innan jag började. Dammen, som fanns längst till höger, tog vi bort för någon vecka sedan.

Större fält, lugnare, städa bort sådant jag inte vill ha kvar. Det blir nog bra när det blir färdigt! Lite läskigt, lite spännande, men definitivt dags.

Som jag gjorde förr inleder jag med texten, sätter dit ett inledande "ordspråk" och avslutar med rubriken. Helt logiskt - eller inte!?!